Vissa inspelningar fortsätter långt efter att man tryckt på stopp…

– Augusti 2022 –

Jag kallade henne “fyrkantig”. På grund av hur hon kritiserat mig gällande hur jag uttryckte mig. Eller ibland mina skämt. Hon höll det emot mig.

Att få höra ”man är fyrkantig” är kanske inte det mest kränkande eller icke kärleksfulla man kan få höra i sitt liv. Och framför allt  – det var absolut inte illa menat. Det var sagt med värme och kärlek.

På samma sätt som jag kunde väsa ett fnysande ”slampa” eller fråga ”är du efterbliven?” 

Jag förutsatte att min person, min humor, min attityd, hade blivit förstådd. Att tonfall och minspel i sammanhanget var minst lika viktig, eller viktigare, än orden i sig. Inte minst – jag menade inte orden i sig. Jag menade verkligen inget illa.

Delen av mig som i ett liv har älskat Bröderna Marx. Grouchos sätt… hans one-liners… att det, att jag, tolkades rätt. Inte tolkades som ren elakhet. Jag gjorde misstaget att ta det för givet.

Å andra sidan fick jag höra att jag låt som en gammal bandspelare som bara malde om samma saker när jag ånyo tog upp någonting som tagits upp tidigare, men inte blivit utrett.

För egen del var jag “en gammal bandspelare” enligt henne. En gammal bandspelare som sa samma sak eller ställde samma fråga om och om igen. 

För egen del var jag ”en gammal bandspelare” enligt henne. En gammal bandspelare som sa samma sak eller ställde samma fråga om och om igen.

Men jag hade svårt att se det på samma sätt. För mig handlade det sällan om att upprepa en fråga. Det handlade om att frågan fortfarande saknade ett svar.

Om någon frågar vad klockan är och får ett svar finns ingen anledning att fråga igen. Om någon däremot inte riktigt förstår svaret. Eller upplever att svaret inte svarar på det som faktiskt frågades. Då är det kanske inte så konstigt att frågan kommer tillbaka.

Ibland i en annan form. Ibland med andra ord. Men fortfarande samma fråga.

Kanske var det där våra perspektiv började glida isär. Hon upplevde att jag upprepade mig. Jag upplevde att vissa saker aldrig riktigt blev utredda. Och ju mindre utredda de blev, desto oftare kom de tillbaka. Som en gammal bandspelare. Kanske hade hon rätt.

Men jag är fortfarande inte säker på att det var bandspelaren som var problemet.

Man skulle kunna tala om korrelation. Om kausalitet.

Om en specifik händelse eller indikation på någonting aldrig har existerat eller inträffat, om det inte finns några som helst indikationer på att företeelsen skulle kunna bli realitet, finns ju ingen anledning att ställa sig frågan “kan det enda eller kommer det att hända igen”.

Eller bara använda en enkel metafor – ingen rök utan eld.

Man kan. även börja röra sig i tankebanor som tillit. Förtroendekapital.