Etikett: Matlagning

Det trodde inte jag heller…

– 24 mars 2023 –

Jag hade bara sovit någon timme. Eller inte alls. Kanske bara legat på aga, som mormor brukade säga. Kroppen stilla, huvudet igång.

Klockan hade passerat midnatt när jag hörde hennes ringsignal.

– Jag trodde inte du skulle ringa igen, var det första jag sa.

– Det trodde inte jag heller…

Hon var märkbart berusad. Tvivelsutan.

Det var inget långt samtal. Men hon ville jag skulle hämta henne dagen därpå. Det ville jag med. Det var ungefär det absolut viktigaste konsensus vi hade.

Jag försökte snabbt få till logistiken i mitt huvud. Det skulle kunna fungera. Ta hand om djuren runt 4. Duscha, åka 60 mil. Hämta henne. Handla. Åka 60 mil.

Jag har inget exakt citat, men någon har säkert sagt något klokt om att om man ändå är idiot kan man lika gärna gå hela vägen. Go all in. Agera som en komplett idiot.

Om inte annat så sa jag det till mig själv. Eller så levde jag det.

Vi skulle ju ändå äta. Och det var våffeldagen i morgon.

Google. Lyxvåfflor. Som om ordet i sig bar ansvar.

Jag såg menyerna framför mig, inte som mat, utan som handling. Som arbete. Som botgöring. Som reparation.

Kallrökt lax med pepparrotskräm.
Saffransräkor med apelsin och timjan.
Grön sparris, pocherat ägg, hollandaisesås.
Parmaskinka med het cheddarröra.

För all del.

När du ändå druckit tidigare under kvällen.
När du ska köra tolvhundra kilometer i morgon.
När du inte sovit.
För all del: gör hollandaise från grunden. Gör våffelsmeten också.

När du ändå skickat rosor.
När du ändå skickat en förlovningsring till en kvinna som sagt upp en förlovning hon hävdade inte fanns.
I en relation hon redan avslutat. Testar sig för olika sjukdomar.

Vad är då det sunda att göra?

Leta recept och skriva en inköpslista. Självklart!

Vitlök.
Grön sparris.
Apelsiner.
Timjan i kruka.
Röd peppar.
Löjrom.
Räkor med skal.
Stenbitsrom.
Kallrökt lax.
Vispgrädde, fet.
Färskost.
Crème fraîche.
Cheddar, lagrad.
Ägg.
Smör, extrasaltat.
Gräddfil.
Citroner.
Prosciutto di Parma.
Dill.
Hönsbuljong.
Torkad timjan.
Saffran.
Riven pepparrot.
Bakpulver.
Vetemjöl.
Ättiksprit.
Vitvinsvinäger.
Torrt vitt vin.
Lagerblad.
Schalottenlök.
Persiljestjälk.

Och öl, för fan.
Det ska vara öl i våffelsmet.

Jag skrev listan långsamt. Som om varje rad flyttade mig en millimeter bort från kaos. Som om ordning gick att laga fram. Det gjorde den inte. Men jag fortsatte ändå.

När listan var klar kom jag på att jag måste göra en meny.

Photoshop…

Kohvik Armastus

Tänane eriline

> Armasta Vahvleid Luksus <

1. Külmsuitsulõhe ja mädarõikakreem
2. Safrankrevetid apelsini ja tüümianiga
3. Roheline spargel, pošeeritud muna, hollandi kaste
4. Parma sink ja kuum Cheddar

Kõik vahvlid on kaetud peeneks hakitud punase sibula, kaaviari, tilli ja sidruniga.

Serveeritakse Proseccoga…

35 euro
(Tavahind 15 euro/tükk)

Head söki! 

Översatt skulle det, i bästa fall bli;

Café Kärlek

Dagens special
> Lyxiga Kärleksvåfflor <

1. Kallrökt lax och pepparrotskräm
2. Saffransräkor med apelsin och timjan
3. Grön sparris, pocherat ägg, hollandaisesås
4. Parmaskinka och varm cheddar

Alla våfflor toppas med finhackad rödlök, löjrom, dill och citron.
Serveras med Prosecco…

35 euro
(Ordinarie pris 15 euro/styck)

Trevlig helg!

Alla namn på mat sträckte sig långtbortom min estniska. Så det blev en blandning av G Translate, och hemsidan ”NamiNami”. Ungefär samma som köketpunkt se. Fast Estniskt.

I ett infall av ”humor” kunde jag inte låta bli att sätta priset till 35€, trots att ordinarie pris var 15€. Ett slags omvänt kampanjerbjudande. Ta en, betala för två. Först senare slog det mig att skämtet bar på en oväntad relationssymbolik. Den var inte avsiktlig, men samtidigt märkligt svår att missa.

Våfflorna var planerade. Menyn färdig. Inköpslistan klar. Om relationen fanns det fortfarande ingen plan alls.

Jag hade två timmar på mig att försöka sova.

Jag la in mer ved i brasan och drog värmefilten över huvudet.

Jag satte mig upp igen. Det var bara ett par småsaker. Jag kollade snabbt.

Jodå. Den självutnämnde ”regissören”. Han som gjorde filmer ingen människa verkade titta på, men som ändå lyckades få skräpet gjorda. Han som uppenbart led av nån sorts omvänd dysmorfofobi. Avsaknad av rättmätig dysmorfofobi. Han hade lagt upp en ny profilbild. Efter vårt samtal. Och naturligtvis hade hon redan gillat den. Blixtsnabbt. Som alltid. Som med alla övriga.

Mer än hon gjort med mig.

Jag drog filten över huvudet igen.