När samtalet uteblev återstod berättelsen

Etikett: Firande

Första Årsdagen

Den observerbara delen

– 7:e Juni 2023 –

Det var en av våra olika årsdagar.

Vi hade flera. Första dagen på Tinder. Första telefonsamtalet. Första gången vi sågs. Förlovningen. De låg där som små markörer i tiden.

Hon var i Borås på sitt bemanningsuppdrag.

Plötsligt plingade det till. Ett sms. En bild. Hon satt ensam och åt sushi. Och där, i utkanten av bilden, syntes den.

Ringen. Hon bar den. Till min stora förvåning. Minst sagt.

En av få gånger det hände. Kanske tredje gången. Kanske andra. Jag minns inte längre exakt.

Den var inte placerad i centrum. Inte tydligt iscensatt. Inte ens i fokus. Den bara fanns där. Som en detalj som nästan råkat följa med.

Och ändå inte. Det var hennes sätt ibland.

Att visa något utan att riktigt säga det. Som om hon uppmärksammade vår årsdag. På sitt sätt. För sig själv.

Jag svarade att hon var gullig. Och rolig. Hon frågade vad som var roligt i det hela.

Jag minns att jag tänkte att hon skickat en signal och att jag, åtminstone ur hennes perspektiv, skrattat åt den. Om man ville vrida allting ett halvt varv för långt och få det att bli fel.

Det var inte menat som en pik. Mer som en stilla förundran.

Över att hon gjorde något som betydde så mycket för mig utan att riktigt förstå det. Eller kanske utan att vilja erkänna det.

Gullig.

Och det var något i det som var vackert. Och samtidigt svårt. Att hon kunde bära ringen. Sitta där ensam i Borås. Markera något som liknade ett vi.

Och ändå stå utanför det i sina egna ord.

Nej. Samtidigt fanns hennes ord från tidigare i maj kvar. De hade inte reviderats av henne. Lika lite som de försvunnit ur mitt medvetande.

Men trots allt skickade hon bilden. Och ringen fanns där.

Även om hon bara bar den för bildens skull var det fortfarande en mycket bättre känsla i själ och hjärta än det jag långt senare skulle förstå. Att den utan större dramatik kunde lämnas hemma om hon skulle gå på date. Eller ännu senare hade blivit bortslängd. Som sopor.

Där och då visste jag inte det.

Där och då såg jag bara ringen.

Jag kände glädje. Tacksamhet. Hopp. Kärlek.

Kontinenten

Jag såg fortfarande varje händelse för sig….

– December 2022 –

Faktiska jul och nyår skulle hon enligt egen utsago fira med familjen. Exakt hur, med vilka och var var hon tämligen fåordig kring. Det enda jag egentligen visste var att familjen i första ledet bestod av hennes syster och hennes bror. Ingen av dem bodde i Sverige. Därtill hennes båda barn. Dottern bodde hos sin pappa i den lilla mellansvenska staden. Sonen en bit därifrån.

Långt senare skulle jag få höra mer om hennes bror. Inte alkoholiserad. Inte på något sätt urspårad. Men heller inte någon som lämnade festen nyktrast i lokalen. När syskonen sågs verkade det finnas en tradition av att umgås ordentligt. Med mat. Skratt. Och inte sällan en hel del alkohol. När jag långt senare fick den bilden presenterad för mig hade många andra händelser redan hunnit passera revy, och det gjorde inte direkt min magkänsla bättre.

Men den här julen visste jag inget av det där.

Den här julen märkte jag bara att något kändes annorlunda.

Inte dramatiskt. Inte påtagligt. Bara annorlunda.

Det kom ett kort jul-sms. Artigt. Vänligt. Nästan korrekt. Men märkligt långt från de jular vi tidigare skapat våra egna små traditioner kring. Där vi firat i förskott. Lagat mat. Pratat långt in på kvällarna. Delat vardagen.

Nu fanns bara några få rader text.

Sedan tystnad.

Nyår blev märkligt likt.

En hälsning kom tidigt på kvällen. Därefter försvann hon.

Jag ringde senare för att önska gott nytt år.

Inget svar.

Jag minns att jag inte reagerade särskilt mycket då. Jag tänkte att hon var upptagen med familjen. Att människor firar nyår. Att telefoner hamnar i väskor. Att samtal missas.

Det var en fullständigt rimlig förklaring.

Och därför nöjde jag mig med den.

Ingenstans kopplade jag det till Den Försvunna Kvällen. Till Kompis Utan Namn. Till Mannen Som Försvann.

Inte då.

Då såg jag fortfarande varje händelse för sig.

Som enskilda öar.

Jag hade ännu inte börjat ana att vissa av dem kanske tillhörde samma kontinent.

© 2026 Pettus Petta

Tema av Anders NorenUpp ↑