Etikett: Argumentation

Ingenting hade faktiskt förändrats…

– 11:e Juni 2023 –

Det var underbart att vakna med henne dagen efter vår första date. Se hennes vackra ansikte det första jag gjorde. Få hålla om henne. Säga god morgon. Säga jag älskar dig. Säga tack för igår.

Jag körde hem henne. Vi stannade till vid Espresso House lite vid sidan av Kungsholmen. Hon hade bytt till en vit stickad tröja, men hade samma svarta jacka. Uppsatt hår. Osminkad. Vacker.

Vi drack kaffe. Höll handen. Närheten var total.

Det tog inte lång stund efter att jag släppt av henne utanför hennes port innan hon skickade sitt första sms.

– Älskar dig  
– Älskar dig mer
– Mer än igår? 
– Ja. Mer varje dag 

Det var sant. Jag älskade vår date. Jag älskade henne igår. Jag älskade somna med henne. Men mer – vakna med henne. Fika med henne. Vara en del av hennes vardag. Hennes sfär. Hennes liv.

Jag skulle åka och hälsa på fåren. Skickade henne bilder och filmer från besöket.

Mellan att ha släppt av henne och åka till fåren stannade jag till hemma. Bytte till ”fårkläder” och gjorde ett litet inlägg på Facebook om vår date. Taggade henne. Där lämnade jag det hän. Till dess jag kom hem. Jag noterade ett stort antal likes på min postning. Hon sa att hon hade godkänt taggningen. Men inte en enda av hennes vänner hade gillat inlägget. Att jämföra med 150 av mina.

– Ingen… du känner har gillat inlägget om vår date 🤪🤪
– Det kan jag inte göra ngt åt…
– Nä det sa jag inte
– Men några av de som du känner gillar 
– Ja många. Ett omen 
– Jaså? Hoppas att andras gillande inte påverkar oss 😘
– Nä… men ändå märkligt att inte en enda gillar att du hade en trevlig kväll
– Kanske mina fb vänner gillar inte mina trevliga kvällar 🤪
– Exakt
– Minskar det din kärlek  gentemot mig? 
– Borde inte…
– Borde inte men??
– Men man undrar ju vilka dom är som inte gillar din trevliga kväll med mig… och samtidigt har jag varit osynlig. Påverkar inte känslor… men påverkar tankar… oavsett typ av relation (du frågade igår om det var viktigt ha en relation) och det är inte viktigt ha en relation (vanlig ) men oavsett om det bara är kk etc..: så är jag en sån som vill man står för saker och uttalar dom
– Jag kan inte göra ngt åt det och egentligen är det viktigast för mig att vi har det bäst tillsammans
– Inte så viktigt vilken typ av relation ( förlovad/flickvän/kk/datear) bara man står för det öppet 
– Varför ens skaffa negativa känslor när vi har det bra? 
– Var inte negativ… bara tyckte det var märkligt att inte EN enda gillade att du haft en date…
– Älskar du mig?
– Ja Barbro! ❤️
– Älskar dig Arne❤️

Om hon nu hade godkänt taggningen. Varför hade inte en enda vän gillat inläget? Att hon hade en trevlig kväll. Och det där med att dom kanske inte gillade att hon hade en trevlig kväll. En date med mig – vilket klientel tillhörde dom då? Samma som ”mannen som försvann”?

Hon hade alldeles rätt i vad som var viktigast. Vi. Att vi hade det bäst tillsammans. Men samtidigt efter alla turer med att jag inte fick synas på hennes sociala medier. Efter alla konstigheter med vem jag doldes för eller vem som doldes för mig. Jag ville bena ut det där. Jag kände att det var dags för henne att faktiskt välja.

Hur hon valde var upp till henne. Jag kunde tänka mig att totalt överlämna till henne att definiera vår relation. För att sedan ta ställning till om jag kunde leva med dom premisser som erbjöds. Men jag ville ha klara premisser. Så jag kunde ta ställning. Och när jag så gjort – även understryka att vi hade lika villkor. Att samma premisser gällde åt båda hållen. Inga konstigheter. Bara rättvist och lika.

På nåt sätt så vävdes det in i dialogen. Jag la in det på tal om att hon druckit upp min öl på natten.

– Så… ingen öl heller så öppnade prosecco… Nån blondin drack upp all min öl i natt 
– Oj, stackars dig 😳 Man ska inte släppa in blondiner i huset, då är ölen räddad
– Är man paxad är man
– Hur ska man förklara detta till alla öltörstiga blondiner? 
– Man säger ”jag är paxad”. Hur man hanterar sånt är olika och sitter i själen, men vissa av oss (när kära och paxade) säger bara ”tack för ditt intresse men jag är paxad och älskar någon”
– Annars säger du välkommen in? 
– Om jag är singel?
– Om du träffar någon men inte är ”paxad”
– Om jag är singel är jag ju singel.
– Då är alla brudar välkomna?
– Hur det är som singel är väl minst intressant. Mer intressant i en relation tänker jag
– Ja

Jag tyckte att det underliggande budskapet var solklart. Jag tyckte att hennes argumentation lika solklart signalerade att hon förstod.

Var jag paxad. Var jag i en relation. Då var jag i en relation. Punkt slut. Jag visade det. Öppet. Om någon visade intresse sa jag tack för visat intresse men jag är upptagen. Förbannat enkelt.

Jag försökte tolka hennes frågor omkring det hela inte lika mycket som att hon försökte reda ut begreppen som att hon undrade hur jag i dagsläget faktiskt agerade. Jag försökte bemöta det med att klargöra exakt hur jag agerade. Beroende på min civilstatus. Och att det var upp till henne att bestämma den.

För att försöka ta det på en bättre plattform än sms ringde jag henne senare. Och där, nånstans när vi ännu en gång klampade in på att definiera saker. Saker som nästan monogam. Singel om andra män frågar. Att stå för en relation öppet inför andra män. Att bygga tillit genom att inte dölja saker. Där nånstans gick det såklart åt helvete.

Hon började krångla. Påstod att jag bråkade. Jag blev sur och förbannad. Jag bråkade inte. Jag försökte reda ut någonting. Jag försökte få henne att förstå att jag ville definiera saker. Reda ut frågetecken. Ta det vidare från var vi stod. Baserat på att jag faktiskt älskade henne över allt och ville allt. Då ”bråkade jag”. Samtidigt som hon undrade om jag älskade henne.

Var det ett sätt att uttrycka att om jag älskade henne och som jag sa villkorslöst. Så skulle jag visa det genom att verkligen bara köpa allting. Tillåta mig själv att bli sviken. Tillåta otroheter. Tillåta nästanmonogami? Både som definition och levnadssätt?

Hon avslutade ”nej nu ska jag sova” efter att ha gett mig tonvis med skit om att ”jag bråkar” bara för att jag haft en åsikt och hade sagt den. Jag uttryckte mig klantigt och kort när jag avslutade samtalet.

1 minut efter kom hennes sista sms för dagen.

– Tänk att dina ord som att du älskar mig som du sa på förmiddagen har vänt till ”hej,  hej , ha det så bra… sov gott”

Det var ju inte riktigt så. Jag älskade henne fortfarande.

Jag älskade henne när jag vaknade den morgonen. Jag älskade henne när vi drack kaffe. Jag älskade henne när jag släppte av henne utanför hennes port. Och jag älskade henne fortfarande när vi lade på den där kvällen.

Det var inte kärleken som hade förändrats. Det var just det som var problemet. Ingenting hade förändrats alls.

Inte hos henne.

Inte hos mig.